fredag 16 november 2007
Berg nr 11: Midskogsberget
Jag har nu klättrat 823 meter högt.
Högre än berget Dundret, Gällivare 821 meter.
Berg nr 10: Pålberget
Jag har nu klättrat 727 meter högt.
Högre än Hälsinglands högsta berg Granåsen(Garpkölen) 670 meter.
Högre än Värmlands högsta berg Granberget,Höljes 701 meter.
Högre än Gävleborgs högsta berg St.Korpimäki 711 meter.
måndag 12 november 2007
Berg nr 9: Klövtjärnberget
lördag 3 november 2007
Berg nr 8: Gubberget
Jag har nu klättrat 537 meter högt.
Högre än Sears Tower(med mast på taket) 527 meter.
Högre än TaiPei 101. I skrivande stund världens högsta färdiga byggnad. 101 våningar och 509 meter högt.
Jag har nu klättrat upp på alla berg inom 2 km avstånd.
lördag 27 oktober 2007
Berg nr 7: Rävaberget
Jag har nu klättrat 472 meter högt.
Högre än de störtade tvillingtornen(Twin towers) 415 och 417 meter.
Högre än Örebro läns högsta berg Svinhöjden 436 meter.
Högre än Sears tower 442 meter.
Högre än Empire State Building 449 meter(med radiomast).
Högre än Petronas Towers i Kuala Lumpur 452 meter.
söndag 21 oktober 2007
Berg nr 6: Vintrosberget
Höjd: 54 m
Berg nr: 6
Ligger: Vid Skogså
Avstånd från baslägret: 1.29 km
Högre än Älsbymasten 325 meter.
Högre än Terracoms fyra högsta master på 335 meter.
Högre än länet Västmanlands högsta berg Timmeråsarna 331 meter.
söndag 14 oktober 2007
Berg nr 4: Bodberget
Höjd: 88 m
Berg nr: 4
Beläget: Vid Skogså
Avstånd från baslägret: 1.15 km
<- skriver mer sen om jag lever och har hälsan ->
Jag har nu klättrat 265 meter högt.
Högre än Turning Torso 190.4 m.
Högre än Öresundsbron 203,5 m.
Högre än Hallands högsta berg Högalteknall 226 m.
lördag 13 oktober 2007
Berg nr 3: Middagsberget / Närmastberget
Berg nr: 3
Beläget: I Skogså
Avstånd från baslägret: 1.14 km
På vägen mot Middagsbergets topp stöter jag på lämmningar från tidigare expeditioner. Kropparna var sedan länge försvunna (björnföda?) men andra rester ligger fortfarande kvar.
Andra harvade sig uppför berget
Några använde terrängdäck
När jag skulle vända tillbaka från toppen upptäckter jag att jag tappat min kameraväska. Det var illa. Förhoppningsvis hittar jag den på vägen tillbaka.
Nu upptäcker jag att expeditionsmedlemmen Tibbe har en användbar färdighet.
Upp till toppen får jag nästan släpa djuret. Men så fort vi vänder hemåt blir det annat ljud i skällan. Då tar Tibbe täten och leder nerfärden. Det är som om hunden har en inbyggd GPS track-back funktion! Jycken går tillbaka i Exakt samma spår som vi kom.
Och mycket riktigt kommer vi förbi platsen där jag tappade kameraväskan.
En bit därifrån hittar jag ännu mer björnspillning. Denna var inte så färsk.
Jag har nu klättrat 182 meter högt.
Högre än Kaknästornet 155 m(länge Skandinaviens högsta byggnad).
Högre än Kista Science Tower 156 m.
Lika högt som Höga kusten bron 182 m.
torsdag 11 oktober 2007
Berg nr 2: Tjärnberget
Ladan ser inte märkvärdig ut men studerar man inskriptionen på en av stockarna ser man att ladan är byggd 1786. Ladan är således bara 8 år yngre än landet USA!
Bi-paviljongen plundrades av björnligan 2006. Läs mer om kuppen på Norrbyarnas anslagstavla.
När jag klättrade uppför nordvästkammen på väg upp mot toppen av Tjärnberget hittar jag en färsk bajsblaffa. Jag är ingen expert på Gissa Bajset. Men skulle jag gissa så skulle jag säga Björn.
Med mig har jag min kortväxte expeditionsmedlem från Tibet (en Tibetanske spaniel med namnet Tibbe). Min och min, hunden tillhör min fru. Uppe på toppen av Tjärnberget stannar jag för att vila och fotografera toppen i det snabbt avtagande ljuset.
Men något är fel. Tibbe är spårlöst försvunnen! Jag försöker kalla på hunden men ingen hund dyker upp. Jag lyssnar förgäves efter jycken. Ingenting hörs. Knähunden är försvunnen.
Uh oh! Matte kommer inte att bli glad...
Jag letar runt toppen och vänder hemmåt när jag upptäcker ännu mer färsk björnspillning(?).
Jag ringer hem och meddelar att jag slarvat bort hunden.
Har hunden blivit björngott?
Ska hunden komma rusande med en Björn i hasorna?
Fällhornet! Var det fällt av en älg? Eller var älgen fälld av en Björn?
Tankarna snurrar runt i bollen som ärtor i en marraccas när mobilen ringer.
Det är hustrun. Tibbe är i säkerhet. Den trötta hunden har ilat hemåt mot tryggheten i baslägret.
Jag kan pusta ut men en sak är säker. Jag står illa rustad för sådana här vådliga strapatser. Jag behöver bättre utrustning för att höja säkerheten.
Expeditionen behöver sponsorer!
Jag har nu klättrat 134 meter högt.
Högre än Uppsala domkyrka 118.7 meter.
Högre än Södermanlands högsta berg Skogsbyås 124 meter.
Jag har nu klättrat upp på alla berg inom 1 km avstånd.
onsdag 10 oktober 2007
Berg nr 1: Västberget
För att förbättra mina chanser såg jag mig om efter en jak. Det bästa jag kunde hitta var en HHH (HögHöjdsHund) från Tibet med namnet Tibbe. Det fick duga. Timmen var sen.
Tibbes lastkapacitet var högs begränsad. Snarast obefintlig! Jag fick bära all utrustning(en karta och en kamera). Ju högre upp vi kom på det mäktiga Västberget desto mer ansträngd blev Tibbes flåsande andhämtning. Det stod allt mer klart att Tibbe var en belastning för expeditionen.
Men det märkliga var att Tibbe även var expeditionens största tillgång. Hundens usla kondition fick min fysik att framstå som närmast übermänsklig. Eftersom jag är född och uppväxt på Västbergets sydostsluttningar är jag närmast att betrakta som en sherpa.
Det började bli jobbigt men en blick på kartan fick mig att kvickna till.
Där! På toppen av Västberget var det markerat ett stort svart kryss. EN BEGRAVD SKATT!
Marken planade ut och vi snubblade utmattade upp på toppen. Lyckan av att ha lyckats med att bestiga Västberget grusades av det faktum att skatten var oåtkomlig. För att skydda den nergrävda skatten hade någon ondskefull organisation(Telia?) uppfört en gigantisk telemast precis där skatten var markerad på kartan.
Men om ni någon gång passerar Västberget och ser att masten tippat omkull så vet ni att jag har återvänt till toppen och grävt upp skatten.
Ni kanske inte tycker att det är någon bedrift att klättra upp på ett berg på
I min ungdom var det på Västbergets sluttningar vid Skogså skola som de äldre barnen med hjälp av trädkatapulter sköt grova järnkättingar ner mot de lägre stående eleverna.
Lärarna lämnade aldrig gaskammaren(lärarrummet) på rasterna.
En rastvakt var på den tiden en 5-6:a som vaktade tillfångatagna småglin.
Den branta delen av Västberget vid väg 356 är historiskt en mycket farlig plats. Där gick den sjukt branta cross-stigen(numera igenväxt) som var en del av det inofficiella vägnät där underåriga mopedister färdades.
Krönet på branten vid 365:an brukade tjänstgöra som krypskyttsfäste för ungar beväpnade med luftgevär och Kinapuffar.
När trädkronan brast och jag rasade ner på marken med ryggen före bestämde jag mig för att det nog var säkrare att bli en struntman.
Jag har nu klättrat 78 meter högt.
Högre än Ölands högsta berg Rösslösa 58 meter.
Högre än Luleå domkyrka på drygt 60 meter.
Högre än Skara domkyrka 65.5 meter.
tisdag 9 oktober 2007
Expedition: Ett berg i taget
Det är mitt nystartade amatör-äventyr.
Mitt patetiska försök att bräcka Sir Edmund Hillary, Tenzing Norgay, Reinhold Messner, Mikael Reuterswärd, Oscar Kihlborg, Lars Cronlund, Göran Kropp, Renata Chlumska mfl.
Mitt mål är att klättra högre än Mount Everest!
Hur kan man klättra högre än Mount Everest? Det går ju inte!
"Ingenting är omöjligt" G Swan.
Jag har inte råd att åka till Himalaya så jag gräver där jag står.
En bergsklättrare tar sig till toppen ett steg i taget. Jag gör gör på samma sätt fast ett berg i taget. Ett berg i taget där meter läggs till meter. Efter varje berg summerar jag mina höjdmeter.
Jag utgår från mitt basläger i Skogså och börjar med det närmaste berget och fortsätter sedan klättra de omgivande bergen i allt vidare cirklar enligt principen:
När du nått bergets topp
fortsätt opp
-Hans Blom Amatöräventyrare
Jag har placerat min blogg i Boden på bloggkartan.se